Det alienerade medvetandet

Med sin berömda utsaga "Jag tänker, alltså är jag" räknas René Descartes (1596--1650) som en av de viktigaste filosoferna. Descartes betonar vikten av att finna och vårda den egna tankeförmågan. Hans berömda kunskapsmetod leder till en självständighet i vårt intellektuella liv och en frigörelse från att vara kuvad under auktoriteter. Samtidigt innebär metoden en broms mot att vårt tänkande glider över i ett godtyckligt subjektivt tyckande. Descartes banbrytande kunskapsteoretiska reflexioner leder till att medvetandet ser sig instängt inom sina egna gränser utan möjlighet till en reell och omedelbar kontakt med omgivningen. Dessa tankar om medvetandets alienation från den omgivande verkligheten har i högsta grad influerat filosofer fram till våra dagar.

Målsättningen med denna bok är att presentera de väsentliga dragen hos Descartes filosofiska arbete: kunskapsmetoden, vårt omedelbara vetande om vår egen själ och dess tillstånd, relationen mellan kropp och själ, bevis för Guds existens och framläggandet av en rationalistisk kunskapsteori. I boken uppmärksammas de tre drömmar som Descartes genomlevde i november 1619 och ett tämligen stort utrymme ägnas åt den i författarens ögon viktigaste texten ur Descartes författarskap: Meditationes De Prima Philosophia (Betraktelser över den första filosofin).

Boken kan läsas utan specifika förkunskaper i filosofi.