Amerikanska Florence Wetzels svenska deckare

Amerikanska Florence Wetzels svenska deckare

Amerikanska Florence Wetzel upptäckte den svenska författaren Stieg Larsson och hans böcker, vilket utvecklade en passion hos henne för den skandinaviska kulturen och litteraturen.

Hon fängslades och fascinerades av den svenska deckarförfattaren Stieg Larsson och beslöt sig därför att åka till Sverige. Den skandinaviska kulturen hade henne i sitt grepp och hon ville lära sig mer. Därför tog hon beslutet att spendera längre perioder i Stockholm, vilket ledde till att hon skrev sin första svenska deckare, The Grand Man. Florence Wetzel växte upp i New Jersey där hon studerade engelsk litteratur och journalistik och har tidigare publicerat sina egna romaner, poesi och en biografi. The Grand Man handlar om en amerikansk journalist i Stockholm som blir indragen i två oupplösta fall i Sverige: mordet på Olof Palme och Stieg Larssons saknade fjärde bok. Florence Wetzels deckare utspelas framförallt bland Gamla stans unika gator och kvarter.

Ta del av vår spännande intervju med Florence Wetzel

Berätta gärna lite om dig själv och din bok.

Jag är en amerikansk författare som gett ut flera böcker genom egenutgivning sedan 2003. Jag har skrivit i olika genrer, inklusive deckare. När jag bodde i Colorado år 2012, gavs Stieg Larssons tredje Millennium-bok ut på engelska. Jag hade läst de två första böckerna men bestämde mig för att läsa om dem. Något klickade till inom mig och fick mig att vilja läsa mer nordic noir. Jag jobbade då som frilanskorrekturläsare, och böcker samt filmer inom nordic noir blev mitt sätt att koppla av och resa till spännande, främmande länder.

När min roman Holy Denver blev klar, som jag skrev på den tiden, funderade jag på vad jag skulle skriva härnäst. Jag tänkte omedelbart på en svensk deckare! Sedan tänkte jag så här: Det är en galen idé, du har aldrig någonsin varit i Sverige! Men jag kunde inte släppa idén och bestämde mig för att påbörja mitt nya bokprojekt. Om man tycker om en särskild genre är det helt naturligt att försöka skriva något i den genren. På det sättet blir man en del av en värld som man gillar och beundrar. Så var det för mig.

Hur gick du till väga med din efterforskning inför ditt nya bokprojekt?

Eftersom jag bodde i Denver i Colorado försökte jag att göra allt jag kunde därifrån. Jag läste alla böcker om Stieg Larsson och Olof Palme som fanns på engelska. Jag skrev en synopsis av texten, men det fanns många luckor. Jag insåg att det var dags att åka till Sverige. Det gjorde jag i januari 2013.

Jag gjorde mycket efterforskning under min första resa till Stockholm: fika med jazzmusiker, ett besök till klubben Nalen samt besökte Svenskt visarkivs jazz avdelning. Dessutom gick jag på Millennium-stadsvandringen och besökte de platser som Stieg Larsson nämnde i trilogin. Jag besökte Olof Palmes minnesmärke och gick uppför Tunnelgatans trappa med de 89 stegen. Allt jag såg inspirerade mig och det var under den resan som boken började kännas verklig.

Jag gjorde en så kallad ”levande efterforskning” i och med att jag bodde på ett vandrarhem i Gamla stan, där jag trivdes väldigt bra, gick till kaféet bredvid, besökte Tyska kyrkan, upplevde det svenska vädret och årstiden.” Allt detta blev en del av boken. Jag reste till Sverige i januari eftersom jag ville att historien skulle utspelas under den årstiden. Jag använde mina turistupplevelser när jag skrev om min huvudkaraktär Juliet.

Jag åkte tillbaka till Stockholm september 2013 och slutförde mycket av efterforskningen men på något sätt fortsatte den i många år. Jag skrev ofta till mina vänner i Sverige för att verifiera små saker. Allt blev lättare när jag började studera svenska på Folkuniversitet i januari 2014. Så småningom blev det möjligt att läsa på svenska och titta på svenska filmer. Gunnar Walls bok Mordgatan Olof Palme blev väldigt viktig för mig samt dokumentären Palme – älskad och hatad. Dessutom var filmen om Stieg Larsson, Mannen som lekte med eld, väldigt givande. Det var också roligt att äntligen kunna läsa Millennium-trilogin på svenska.

Hur lång tid tog det för dig att skriva boken? Var du i Sverige hela tiden?

Jag började skriva boken när jag åkte tillbaka till Stockholm januari 2014 och skrev så mycket som möjligt där. Det var bra att vara på plats både för att få inspiration och för att kunna verifiera praktiska saker. Jag skrev såklart också när jag var i USA. Det var som om jag besökte Sverige varje dag under själva skrivandet och det var mysigt.

Det tog ungefär två år att skriva klart boken och sedan skickade jag den till min agent i USA. Han kom tillbaka med många förbättringsförslag. Det tog nästan sex månader att skriva om boken, och sedan började min agent skicka boken till olika amerikanska förlag. De flesta gillade boken, men många tyckte att den var för lång och för långsam! Jag var jättebesviken, men när nästan alla redaktörer säger samma sak, så måste man lyssna på dem.

Jag såg inte fram emot att göra en till stor omskrivning och jag la The Grand Man på is ett tag. Jag åkte två gånger till Iceland Writers Retreat, där jag fick lära mig hur man strukturerar och redigerar ett manus. Det var väldigt lärorikt och gav mig inspiration för att ännu en gång skriva om The Grand Man. Jag gick igenom hela boken igen och gjorde många ändringar, vilket gjorde boken enklare att läsa och snabbade upp tempot.

Resan till en färdig bok är lång! Som tur var hade jag många vänner som läste boken och uppmuntrade mig. Sådana vänner behöver man när man är mitt i ett stort projekt.

Fick du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?

Boken är på engelska och jag korrekturläste den själv, eftersom jag hade jobbat som korrekturläsare i många år. Men jag fick även hjälp från mina vänner och min agent. Jag tycker att alla böcker behöver så många testläsare och korrekturläsare som möjligt. Det är omöjligt för en författare att hålla koll på allt.

Varför valde du egenutgivning?

Trots alla mina omskrivningar var det inga förlag som nappade, så jag bestämde mig för att ge ut boken själv. Jag hade gjort det tidigare i USA, så jag visste hur det fungerade. Det är mycket jobb, men också väldigt berikande.

Jag tror på egenutgivning. Ibland behöver man ta saken i egna händer. Det känns bättre att ha sin bok ute i världen istället för att ha den sparad i datorn där ingen kan läsa den. Många av de författare som jag respekterar har valt egenutgivning, som till exempel Virginia Woolf.

Bokens omslag spelar en viktig roll för marknadsföringen, för läsarens köpbeslut och är ansiktet utåt. Hade du din idé om hur omslaget skulle se ut?

Grafisk formgivning är inte något som jag förstår eller känner mig bekväm med. Därför visste jag från första början att jag skulle köpa BoD:s författartjänst Omslagsdesign. Jag hade en tydlig idé av hur omslagsbilden skulle se ut. The Grand Man utspelar sig i Gamla stan, en oerhört pittoresk plats och under vintertid, när det är mörkt och kallt. Därför var det viktigt för mig att omslagsbilden skulle utstråla både Gamla stans charm och ödslighet. Som tur var hittade jag en bild, vilket uppfyllde alla mina krav.

Jag köpte BoD:s Comfort paket och skickade in bilden och baksidestexten till BoD. Jag berättade om mina idéer gällande omslaget, men eftersom grafisk design inte är min styrka så gav jag formgivaren fria händer. Hen kom tillbaka med två förslag. Jag gillade det första väldigt mycket, men använde typsnittet från det andra. Formgivaren fixade det, och det är det omslaget som boken har idag.

Hur kom du i kontakt med BoD – Books on Demand?

På Bokmässan i Göteborg 2018. Jag hade en bra pratstund med en dam i BoD:s monter. Jag tog med mig ett par broschyrer och hon föreslog att jag skulle komma tillbaka dagen därpå för att se en film.

På kvällen läste jag igenom broschyrerna, skrev ner en frågelista och gick tillbaka till BoD:s monter nästa dag. Jag fick svar på mina frågor och tittade på filmen. Dessutom tittade jag på BoD:s böcker och pratade med en BoD-författare. Jag fick bra feeling och bestämde mig för att välja BoD.

Finns det något speciellt moment av ditt bokprojekt som du inte kommer att glömma?

I höstas läste jag Jan Stocklassas bok Stieg Larssons arkiv. Jan Stocklassa har inkluderat en karta över Olof Palmes mordplats, som var ritad av Stieg Larsson själv, när han jobbade på TT 1986. Min karaktär Magnus är en svensk journalist som skriver om Palmemordet och jobbar med Larsson på TT. Jag har till och med skrivit att Larsson ritade kartor till Magnus Palme-artiklar! Det kändes nästan obligatoriskt att inkludera kartan i The Grand Man.

Jag skrev många mejl: till TT, Jan Stocklassa och Daniel Poohl, chefredaktör för tidskriften Expo. Alla var väldigt hjälpsamma, och äntligen fick jag det tillstånd som behövdes för att lov att använda kartan. Det var ett väldigt speciellt moment. Det känns mysigt att ha något i boken som Stieg Larsson själv skapat.

När du nu ser tillbaka på bokprojektet, vad har du lärt dig?

Jag var inte beredd på alla mina stavfel som jag hittade i visningsexemplaret! Trots att jag läst igenom boken ett dussintal gånger, hittade jag många fel. Särskilt med egennamn, både på engelska och svenska.

Det är märkligt hur hjärnan och ögonen lurar varandra. Man tror att man läser ett ord, men det står ett annat. Det pinsammaste exemplet är att jag trodde att det stod ”Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander”. När jag upptäckte att det var många fel bestämde jag mig för att granska varje egennamn. Det var då jag såg att jag faktiskt skrivit ”Ingrid Bergmans film Fanny och Alexander”. Det skulle ha varit pinsamt om jag inte ändrat på detta.

Det blev en viktig läxa för mig. Det går inte att tro att man kollat allt. Man måste veta att man kollat allt. Jag hittade på ett system där jag markerade orden som jag redan kontrollerat och det hjälpte mig väldigt mycket. Även när man får hjälp av en korrekturläsare bör man granska texten själv. Ju fler som läser ens bok, desto bättre!

”Det går inte att tro att man kollat allt. Man måste veta att man kollat allt.”

Hur har du planerat din marknadsföring?

Det var mycket jobb att förbereda boken för publicering, så jag fokuserade först på själva boken. När den var klar började jag att tänka på marknadsföringen. Jag läste många artiklar och blogginlägg om bokmarknadsföring, inklusive all information på BoD:s webbsida och blogg. Dessutom gick jag med i gruppen Författare på Facebook, som har massor av tips och råd från svenska författare. Jag fick också tips från skrivarpoddar såsom Skrivdrömmar och Skriv en bestseller (Eller en annan bok).

När boken var redo började jag kontakta bloggare, mest svenska sådana. Jag hade inte läst många bokbloggar tidigare, men plötsligt var jag mitt i den världen. Det var fantastiskt att upptäcka hur många svenskar som skriver om böcker, och hur mycket omtanke som finns i själva bloggarna och Instagram-flödena. Många bloggare vill gärna få recensionsexemplar och det är enkelt att kontakta dem.

Vad är det viktigaste som en egenutgivare borde planera i marknadsföringsväg?

Man behöver förstå att det kommer att ta tid. Det går inte att göra för mycket på en gång för då blir man utmattad. Det är bättre att ägna en timme per dag åt att skriva till bloggare, lägga upp något på Facebook eller Instagram, svara på mejl osv. Det är mycket jobb, men ändå roligt!

När det gäller sociala medier är det bättre att göra mycket på fyra plattformar istället för att göra lite på åtta! Jag var redan på Facebook, LinkedIn och Goodreads, så jag visste att jag skulle använda dem.

En väns dotter berättade för mig att det fanns många bokälskare och bloggare på Instagram. Jag kände inte alls till Instagram, men hon hjälpte mig. Det tog inte lång tid innan jag insåg att hon hade rätt. Det finns dussintals svenska bokbloggare som bara är på Instagram. Man kan följa dem och fråga om de vill ha ett recensions-exemplar.

Ett annat tips är att beställa bokmärken genom BoD med information om boken. De har varit ett smidigt sätt att ge folk lite information om boken.

Vilka tips vill du ge andra författare som bestämmer sig för egenutgivning?

Ta den tiden du behöver och var flexibel! Ha inte bråttom! Jag trodde att The Grand Man skulle vara klar den första april, men boken gavs ut den femtonde maj. Saker hände som var omöjliga för mig att förutse. Det var bara att acceptera och ha tålamod.

Om man har en deadline, som till exempel att ge ut boken till Bokmässan, behöver man börja tidigare än tänkt. Behöver man mer tid går det också bra att vänta tills nästa års Bokmässa! Det är bättre att känna sig säker på sin bok än att göra allt för snabbt.

Det är viktigt att ta hjälp från andra; från BoD såklart, men också från ens vänner och nätverk. Jag fick till exempel hjälp av, bland andra, min vän och författaren Johannes Vivers, både med själva texten och omslagsbilden. Det var viktigt eftersom en bok är ett stort projekt med många vinklar. Som sagt är det omöjligt för en författare att hålla koll på allt.

Planerar du att ge ut någon mer bok?

Nästa år ger jag ut en skandinavisk thriller som heter The Woman Who Went Overboard. Det handlar om en amerikanska som blir besatt av en norrman under en kryssning längs Norges kust. Problemet är att mannen föredrar hennes nya väninna. Vid kryssningens slut är den nya väninnan död och norrmannen är tillsammans med amerikanskan.

Ett annat projekt är skräcknoveller på svenska. Jag har varit väldigt inspirerad av Creepypodden i P3. Programmets värd Jack Werner uppmuntrar folk att skicka in sina egna skräckhistorier och jag bestämde mig för att försöka. Jag har fem noveller nu och behöver ungefär tio till för att skaffa en samling. Det går väldigt långsamt när jag skriver på svenska, men jag har en underbar privatlärare och jag trivs väldigt mycket. Mitt mål är att ge ut novellsamlingen 2021 eller 2022.


Recensioner!

Har vi väckt din nyfikenhet och intresse? Då kan du gärna läsa vidare om boken och om Florence Wetzel på följande bloggar och webbsidor: Hanneles bokparadis, Tofflan, Indie Crime Scene, Vargnatts bokhylla, Håkans hylla, Murder in Common, Read Run Bake, Boklådan, Ett mystiskt bibliotek, Discovering Worlds within Books och Boktugg.

Om du kanske hellre vill läsa recensioner på Instagram så hittar du några här: Drakbella, anna_bokmal, hakans.hylla, bokmalin, thereses_boklåda, millahs_bookpage, sarasbokhylla, mittlivmedbocker, zellysbokhylla, nerdreadingbooks etc.

Här finner du Florence Wetzel i sociala medier: Instagram, Facebook

Tack Florence Wetzel och vi önskar dig lycka till!

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>