Breven till Apollogatan

Året var 1939. Tyskland hade tagit kontrollen över stora delar av närliggande områden i Europa. Den 23 augusti 1939 skrev utrikesministrarna Joachim von Ribbentrop och Vjatjeslav Molotov under det historiska avtalet som delade upp Europa i en tysk och en sovjetisk sfär. Finland skulle tillhöra sovjetiska intressen.

Thor-Ulf, som systrarna kallade Torre, växte upp i Kyrkslätt och Porkala utanför Helsingfors, släktens urhem. Månaderna innan vinterkriget bröt ut, blev Torre inkallad att göra värnplikt som dragon i Nylands dragonregemente, varefter han tidigt hamnade i frontlinjen på Karelska näset. Såsom läkarstuderande (med.kand.) fick han med tiden allt större medicinskt ansvar. Under fortsättningskriget följde han med fronten och vistades långa tider i Fjärrkarelen i Äänislinna, vid Onega sjön.

Mer än ett halvt sekel efter Torres bortgång upphittades ett stort antal av de brev han skrev under krigsåren. Varje brev är en historia för sig, berättad med en underton av den humor man kan tillåta sig under sådana förhållanden, som kriget i de östliga, finska urskogarna innebar. Han ger i breven en bild av frontsoldatens liv under en tid, när brevväxling var vad bildöverföring med mobiltelefon är för oss idag.

Breven beskriver den vardag, som var frontsoldatens verklighet med endast antydningar om strider beroende på den censur, som Thor-Ulf ofta nämner, men troligen också av hänsyn till familjen, som han inte ville oroa.

Stämningen i breven ändras fullständigt den stund Thor-Ulf träffar Anneli - Världens raraste lotta -, som han skriver till familjen i Helsingfors. Några få månader efter att de hade träffats, bestämde de sig för att snarast gifta sig med varandra.